AI ur skolledarperspektiv
AI knackar på skoldörren men hur förberedda är vi? Här kommer en kort text som lite summerar var vi är just nu och vilka de centrala frågorna kunde vara ur ett skolledarperspektiv, dels för stunden men även på sikt.
Diskussionen om generativ AI och skola har gått het hela vårterminen och har kört igång igen efter sommarledigheterna men hittills finns det få verktyg som inte skulle kräva privata registreringar och ännu färre som är utredda ur ett datasäkerhetsperspektiv. Samtidigt förväntas skolan ta in AI i undervisningen på sikt. Vilka är då kärnfrågorna ur ett skolledarperspektiv inför en kommande implementering av AI och vad är sådant vi kan börja utreda redan nu för att vara redo när nya verktygen lanseras som kanske kan integreras i våra digitala ekosystem?
Lite kort först om mitt eget perspektiv; jag är varken AI-forskare eller skolledare utan mina tankar kommer från att ha varit involverad i implementeringen av teknik i undervisningen inom ramarna för olika projekt, tutorlärarverksamhet och fortbildningsverksamhet i alla stadier. Därtill har jag tillsammans med mina kolleger Roland Träskelin och Mia Skog varit involverade i skapandet av ett flertal digitala lärstigar tillsammans med olika kommuner. Mina tankar går mycket kring vad vi har lärt oss genom åren från denna implementering som vi kan ta med oss till nästa steg.
Vad är läget just nu?
I skrivande stund lever vi i en lite knepig situation att tjänster existerar och är fritt tillgängliga men i de flesta fall kräver registrering med privata konton. De är inte är utredda ur ett GDPR- eller datasäkerhetsperspektiv och har i många fall åldersgränser som inte inkluderar de lägre skolåldrarna. Samtidigt uppmanas vi ta upp AI i undervisningen och experimentera med AI och det lär enligt en artikel på Svenska Yle (24.8.2023) vara skrivet i ett kommande AI-råd till skolorna. Vi kan kanska inte kräva att elever registrerar sig med privata konton men vi vet samtidigt att många elever redan har tillgång till AI-verktyg t.ex. via Snapchat. För att kunna garantera jämlik tillgång till säkerhetsgranskade AI-verktyg och kunna kräva att elever använder dessa behöver vi verktyg som vi kan administrera centralt och där vi har avtal med leverantören. Men vilka verktyg kunde det då handla om?
Integrerade verktyg
Det ser dock ut som att ovanstående kan vara ett övergående dilemma på sikt eftersom de teknikjättar vi redan använder tjänster av (Microsoft och Google) arbetar med att integrera AI-verktyg i de produkter vi troligtvis redan har avtal om. Microsoft verkar vara först ut med deras Microsoft Copilot som t.ex. skall göra det möjligt att använda prompts inom Word eller PowerPoint för att skapa eller omarbeta material. Enligt the Verge (18.7.2023) har dock prislappen satts väldigt högt initiellt och ligger på 30 dollar per användare per månad vilket inte torde rymmas in i någon utbildningsorganisations budget. Det är mycket möjligt att de initiellt satsar på att pilotera verktyget hos sådana kunder i företagsvärlden som har bra ekonomiska förutsättningar, eller som köper in tjänsten för specifika syften, för att senare lansera billigare versioner på sikt eller helt integrera det i existerande licensavgifter. Google lanserade sin motsvarande tjänst ett par dagar sedan kallad Google Duet som verkar vara gratis för Google Workspace-användare men är just nu i testfasen och admin kan anhålla om att få ingå i testet.
Chatbottar
Verktygen från Open AI (ChatGPT) känner du säkert till redan men dessa hör till kategorin som kräver privata konton i nuläget. Det finns även en hel uppsjö med olika AI-verktyg som använder sig av ChatGPT:s API, dvs verktyget man ser kanske ser annorlunda ut och funkar lite på annat sätt men i verkligheten körs alla dina prompts till ChatGPT. ChatPDF är ett exempel på sådana verktyg. Microsofts Bing chat fungerar redan nu i Edge-webbläsaren men fungerar mig veterligen endast med privata Microsoft-konton och således inte med konton som erbjuds av utbildningsanordnare. Google Bard är Googles egna chatbot och den verkar vara först ut med att tillåta inloggningar från skol- eller organisationskonton. För dig som har ett organisationskonto på Google Workspace torde det gå att logga in och börja använda men kontrollera gärna detta med er IT-sektion innan.
Verktyg för multimedia
Det finns även en hel mängd olika AI specialverktyg och -tjänster för skapandet av multimedia. De mest kända gratisverktygen gällande bildgenerering är Dalle 2 (OpenAI, privata konton) och Midjourney (betaversion som körs inom Discord, privata konton). Gällande skapande av video känner jag inte till några gratisverktyg. Adobe har sin Adobe Beta som ingår i deras större prenumerationspaket med ganska saftiga avgifter och inkluderar generativ AI men det finns även specialiserade verktyg för video som t.ex. Runway som har egna prenumerationsavgifter. ElevenLabs är ett verktyg för att generera ljudfiler i form av röst från text och har en gratisnivå men kräver registrering samt är begränsat i gratisversionen.
Användning av gratistjänster
En viktig sak vi behöver hålla i åtanke är att samtliga dessa verktyg samlar data. Detsamma gäller förstås tjänsterna vi redan använder men diskutera gärna detta med er dataombudsman och hur de ställer sig till de verktyg som finns tillgängliga. Kan t.ex. elever använda ChatGPT med vårdnadshavares godkännande? Kan vi logga in på ett lärarkonto eller testkonto och lämna datorn allmänt tillgänglig lektionstid för den som vill arbeta med ChatGPT, Dalle 2 eller Bing? Kan eleverna använda Google Bard med sina konton? Grundtanken på sikt borde vara att de verktyg ni funderar på skall passa in i ert nuvarande digitala ekosystem så att mängden olika konton och lösenord minimeras, dels på grund av praktiska orsaker men även ur ett datasäkerhetsperspektiv. Det lönar sig heller inte att vänta ut tills det “bästa” verktyget eller “rätt” verktyg lanseras eftersom utvecklingen går i väldigt snabb takt. Något verktyg är bättre än inget och risken är att processen aldrig kommer igång om vi försöker vänta ut utvecklingen.
Vilka är de brinnande frågorna just nu?
Det finns saker vi kan, och kanske behöver, göra medan vi utreder potentiella AI-verktyg dels inom lärarkollegiet men även inom kommunen. I och med att en del elever redan har tillgång till AI-verktyg och kan använda dem behöver lärare få bekanta sig med AI-verktyg, fundera på hur de inverkar på hur de designar t.ex. hemuppgifter för de äldre eleverna och diskutera tillsammans kring hur detta påverkar undervisningen och bedömningen. Bedömningspraxisen som tema är dessutom aktuell i åk 3-6 i och med att de nya kunskapskraven för vitsorden 5-9 har trätt i kraft. Eleverna å sin sida behöver få spelregler för användning av AI men även kunskap om hur verktygen fungerar, vad de är bra till och potentiella missar de kan göra. I detta ingår att experimentera med tillgängliga verktyg men, som sagt, lönar det sig att fundera lite innan hur man loggar in, vilka konton man använder och vad man delar.
Vilka förväntningar har du som ledare på dina lärare?
Vilken roll förväntar ni att AI ska ha i elevens lärande och hur närmar vi oss AI tillsammans med eleverna?
Vilka spelregler gäller just nu för elevernas användning av AI? Hur kunde eleverna använda AI för att stöda sitt lärande?
Kommer ni att arrangera kollegiala träffar eller intern fortbildning kring temat?
Kan ni samarbeta mellan kommunerna kring detta?
Behöver ni kompetens utifrån i form av extern fortbildning?
En annan fråga som kan behöva beaktas är era resursmässiga förutsättningar för att använda AI-verktyg på sikt. Hit hör frågor som hur uppdaterad er enhetspark är, mängden enheter som är tillgängliga för elever och lärare samt ekonomiska resurser för eventuella licensavgifter i framtiden. Behoven varierar såklart mellan stadierna men utgående från erfarenheter t.ex. från när fortbildningar kring programmering i samband med läroplanen 2014, och processer kring multimedia i undervisning under senare år, är det tydligt att det lönar sig att ha förberett och tänkt till innan.
Frågor på sikt?
Förhoppningsvis kommer vi så småningom till en situation där varje elev och lärare har jämlik tillgång till verktyg som är centralt administrerade och kan förväntas använda dessa i sina lärprocesser eller i sitt arbete. Att ha tillgång till verktyg kan dock inte likställas med att ha implementerat verktyg och när vi har klart för vilka verktyg det gäller och deras kapacitet behöver vi tillsammans skapa rutiner för hur vi implementerar dessa i verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vi kan kalla det en handlingsplan om vi vill men i denna kan ingå att:
revidera en eventuell digital lärstig och IT-strategi,
att kartlägga fortbildningsbehov,
kartlägga läromedelsbehov som eventuellt påverkas,
dela ut ansvarsuppgifter till olika roller (tutorlärare, IT-pedagoger etc.)
att söka finansiering för och genomföra pilotprojekt.
En aspekt vi lärt oss ganska tydligt från implementeringen av t.ex. produktivitetsverktyg (Office 365 & Google Workspace) eller när ny hårdvara skaffades är att det lönar sig att först satsa på lärarna. Dels behöver lärare få tillgång till minst samma verktyg som eleverna men även få kunskap om och möjlighet till att använda verktygen i sitt egna arbete.
Kan AI-verktyg underlätta delar av planeringsarbetet?
Kan vi använda dem för att underlätta den interna administrationen?
En annan lärdom vi kan ta med oss från tidigare implementeringsprocessen är värdet av ämnes- och stadievisa pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyten. Det är viktigt att det inte bara är de mest insatta eller ivriga som stakar ut vägen utan att alla får komma till tals, känna sig delaktiga och att elevers lärande läggs som huvudfokus. Från tutorlärarsatsningen lärde vi oss även vikten av att ha stöd från kolleger samt att dessa kolleger får tid och möjlighet att dels bygga på sin egen kompetens men även tid för att dela med sig av tips och idéer eller stöda andra lärare.
Diskussionerna om AI kommer att fortsätta även under denna höst, fortbildningar och föreläsningar kommer att arrangeras och nya tjänster kommer att lanseras. Min förhoppning är som sagt att vi börjar tänka till kring hur vi vill använda AI i undervisningen och hur elever skall förväntas använda AI i framtiden redan nu så att vi är redo att köra igång när möjligheten ges på riktigt. Under ett möte någon vecka sedan gjorde en deltagare jämförelser mellan AI-verktygen och tiden när Google lanserades 1998. Hen hade en poäng i att vi kanske glömt hur det var när eleverna mitt i allt kunde googla sig fram till svaren i stället för att leta i böckerna. Många av oss, inklusive jag själv, var dessutom elever på den tiden och har en annan referensram. Mycket har hänt sedan dess och skolvardagen har i vissa bemärkelser ändrat mycket sedan den tiden. Potentialen finns för att dessa nya verktyg skapar ett minst likadant skifte och hur ser då skolvardagen ut år 2048?